Den inre stressen vs. verkligheten

Onsdag

Så trött..

Hela tiden. Jämt trött och stingslig. Tappar lätt tålamodet och uppmärksamheten. Ännu värre blir det de veckor jag har barnen.

Men hittills går det bra. I morse gick det faktiskt bra med barnen. Inget långdraget tjafs eller tjat. Lion krängde inte kvar i sängen med orden ”inte förskolan!”. Istället fick jag leenden och vi busade en stund i sängen. Jag gick upp några minuter före barnen och förberedde mackor att äta på väg till bussen. Tryckte igång kaffemaskinen, tvättade av mig gårdagens smink och tog några sekunder av hur fridfulla de ser ut när de sover. Ljudet de ger ifrån sig. Andetagen. Lugnet.

Trots det blev jag stressad att vi skulle hinna med bussen. Vi kom i tid, både till buss och skola. Lion berömde sig själv innan jag själv hann uppfatta hur duktiga de varit på morgonen. ”Idag är jag duktig mamma. Nu är du inte arg”. Det låter så hemskt. Jag är egentligen inte arg, bara trött och stressad. Och huvudet hinner inte med sina egna tankar och barnens småprat, det blir för många intryck samtidigt.

De fick sova hos mig inatt igen. Samma som förra veckan de var hos mig. Jag vet att deras pappa försöker få dem att sova i sina egna rum hemma hos honom. Men jag vet att vi alla sover bättre, tryggare, tillsammans i mitt rum. De har själva bestämt vems tur det var att sova i min säng, respektive madrassen på golvet. Ingen av oss vaknar under natten längre. Eller jo, Lion hann vakna för att gå på toa innan jag hann gå och lägga mig igår. Sen sover vi hela nätterna.

Men ändå är jag så trött när jag vaknar och resten av dagen. Som att jag skulle kunna somna på stället bara jag får blunda lite ifred en stund.

Dagen på jobbet rullade på. Fick allt klart i tid och fick till och med mycket tid över. Finns alltid något att göra så jag gjorde lite småplock och detaljstädning som inte hinns med annars.

Lyssnar på ”Avig Maria” av Mia Skäringer i ljudboken, hon kommer med så många kloka ord på känslor och upplevelser som jag själv inte kunnat sätta fingret på. Hann med bussen till Lyras skola i tid och kom fram lagom till att hon gått från sin avdelning till en annan, 16.20, hon blev sur över att jag kommer precis när hon ska sätta sig för att rita. Alltid är det nåt, antingen är jag för tidig och hon hinner inte med något som hon planerat att göra eller så kommer jag precis i en ny aktivitet. Vill aldrig gå hem. Vi fick vår ”egentid” att prata om dagen medan vi gick till förskolan för att hämta lillebror. Det är vår lilla stund, till och från förskolan, morgon och eftermiddag, då vi inte blir avbrutna och jag får höra hennes tankar.

Hämtade Lion som var ensam kvar med ett annat barn och två pedagoger, 16.45,  Han ville inte heller åka hem utan skulle sova i en koja de byggt. Lyckas övertala honom att följa med, vägrar jacka, vill bara ha tjocktröja och reflexvästen. Får springa till bussen men hinner fram precis när den rullar in. Bra flyt idag! Tjafs om vem som ska gå på först, vem ska få trycka, vem som ska få gå av först. Väller av mig alla påsar och kläder, innanför dörren 17.20, hänger upp jackan och ber Lion, som ligger utsmetad över hallgolvet, att ta av sig ytterkläderna och hänga upp dem. De hamnar i en hög på golvet. det slår aldrig fel. Från och med att jag plockat upp båda barnen och vi väl är hemma är jag helt slut i huvudet. Jag får ta många djupa andetag och bita hårt i tungan för att inte bråka med barnen för småsaker som att ”kom igen nu, snart hemma!”.

Barnen in i vardagsrummet, slår inte på TV’n(!?),  plockar fram pennor och målarbilder som Lyra tagit med sig hem från fritids och nu delar med sig av. Jag går som vanligt rätt in i köket och börjar laga mat. Köpt ihop-plockad grytbas på Coop, tillsätt eget protein och serveras gärna med ihop med ris. Barnen åt ris med sås. Jag tog ett halvt glas vin och sätter mig med min tallrik i den andra soffan. Ja, vi äter oftast i soffan i vardagsrummet. Köket ser ut som fan just nu och barnen äter oftast bättre där utan att jag behöver påminna dem femhundratusen gånger. Vi hinner prata och umgås ändå. Klockan blev snabbt 19.00 och det var dags för sängen. Jag hade köpt kladdkaka med den glömdes så klart bort. Ingen av oss kom ihåg den. Men yoghurt! Det kunde inte Lion vara utan innan det är dags att sova! Spelar ingen roll hur mycket han än äter, får alltid plats med yoghurt. Det måste vara någon slags ersättning för välling som han slutade med för lääääängesen. Ingen yoghurt, han gav, till min förvåning, upp innan jag hann höja rösten.

Sen var det inga problem, tandborstning utan tjat, läsa ur boken Lyra fått med sig hem från skolan och godnattvisor. Lion i min säng och Lyra på madrassen på golvet.

Det blev en dag utav den här dagen med. Utan bråk, utan tjafs och utan att jag får ett psykbryt på ljudnivån. Det uppstod aldrig nån mer än att jag blir stressad av att de vill visa sina teckningar när jag är mitt i matlagningen, min tid att få varva ned dagen, min terapi. Jag tittar och berömmer. Att ha fått den insikten om mig själv. Att det är så tydligt hur mitt humör påverkas av barnens ljud, den inre stressen som kommer – är så skönt! De är barn; som leker, kivas och umgås. Och det är jag; som behöver tänka till en extra gång ”Behöver jag säga ifrån eller är det jag som är överkänslig?”.

Avslutade dagen med att ta ett långt, varmt bad, sen rätt i säng. Håret blött och inoljat med kokosolja i en knut i nacken. Torsdagens outfit – Fluffigt!

(Annons från Kitchen Time.se)
Kampanj på Knivar & Tillbehör – Upp till 50% rabatt, nu fri frakt vid ett köp över 150:- (gäller till 30/11-18)

 

 

 

Jag HATAR att vabba!

Oftast äter jag vegomat..

Men ibland händer det att jag gör en fantastisk gryta med kött som smälter i munnen 😍😍 Och tack vare en smärre explosion med tryckkokaren så fick jag även spisen och golvet städat 😇😂

Idag var vi hemma och vabbade Lion som fick förkylningsastma igår. Som tur var kunde Marcin ta hand om honom igår så jag kunde stanna kvar på jobbet. Han är guld värd ❤

Det började lätta efter lunchen men innan den var jag så trött och less! Humöret var inte på topp trots säkert 5 koppar kaffe!

Hade sprungit upp och ner hela natten kändes det som, för att hämta mediciner, vatten, snutte och lyssnat på Lions hostande och väsande däremellan (Han sov på en madrass på golvet i mitt rum). Sen vaknade han och gick upp klockan 6 på det! (Skjut mig!) Jag gick upp och satte på Tv:n och tänkte att nu får jag sova! Men då satt han och ropade från soffan om det ena och det tredje som han villa ha serverat. Jag fick ge upp när han hade bestämt sig för att han slulle gå in och väcka Lyra! Hon fick sova ett tag till. Jag var helt slut så pysslandet jag hade (typ) lovat, hoppade jag över. Ambitionen om den perfekta och mysiga VAB-dagen som folk stoltserar om på Instagram och FB var som bortblåst. Här hägrade bara ”Gör det själv” och ”efter kaffet”. Lion kunde dock inte sluta tjata om att han ville åka till Furuvik.

Lilla vän. Om mamma bara hade haft pengar så ❤

Så resten av dagen har vi varit ute litegrann och gungat. Lyra hade en kompis över som höll henne sällskap medan jag passade på Lion och hans velande med maten. Som tur var det inga protester angående medicinerna denna gången! Ska tas minst 8 inhalationer om dagen och däremellan vid behov. Men hostan har i alla fall lättat nu framåt kvällen. 🙏

Jo jag har faktiskt spenderat lite tid med Lyra idag med. Var tvungen att tänka till lite här. Vi spelade kort på morgonen och sen satt vi med hennes korsord medans jag pusslade med Lion. Och nu på kvällen spelade vi kort en lång stund när Marcin kom över och blev beslagtagen av Lion.

Imorgon blir det ytterligare en lång fredag med ett 9 timmarsskift på Coop och sen stå i entrén på Bilagan på kvällen. Välkomna!