Halloween-veckan

Känns som jag firat Halloween i en vecka.

I tisdags klädde jag ut mig till häxa för inspelningen av en liten filmsnutt som lades ut på COOP’s Facebook (klicka på länken för att komma till videon)

Det tog lite längre tid än jag planerat, men filmen blev också betydligt bättre och roligare än jag först tänkt mig. Blev en rolig dag och har fått enormt bra respons från både kollegor och kunder!

I onsdags hade jag bara på mig peruk och hatten när jag satt i kassan på eftermiddagen. Även då var det många som uppskattade gesten och jag fick många glada tillrop.

Ja, förutom en tjomme då som uttryckte sig rätt idiotiskt med kommentaren ”-Höhö dig skulle det vara spännande att få ta med hem en kväll”. Jag sköt ner hans kommentar med att ”-Det skulle antagligen bli en rätt skrämmande upplevelse för dig.” Oerhört obekväm kommentar att få, på min arbetsplats dessutom! Men skit ska skit ha och jag låter det inte gå ”för den här gången” längre.

Senare på kvällen var jag hemma hos Marcin och delade ut godis iklädd häxhatten till alla monster och häxor som vågade knacka på. Alla barn var så otroligt fina och hade verkligen lagt ner jobb på smink och klädsel! Jätteroligt!

I torsdag tog jag en ”lugn” dag. Kom iväg för att lämna blodprov och mer än så kan jag inte minnas att jag gjorde. Satt vid datorn hela dagen tills det var dags att sova. Trots all utklädnad och bus på jobbet så mådde jag riktigt pissigt under veckan. Massor av hjärnspöken som gav en smärtsam ångest och varit stressad och lättirriterad över småsaker. Efter ett långt samtal med mamma så bestämdes det att jag skulle ut och ha kul i helgen tillsammans med Marcin. Behövde nog det ganska mycket. Har inte haft mycket till semester det här året och trots att jag jobbar nästan jämt känns det som, så finns det inga pengar över till nöjen.

Så i fredags efter jobbet när jag slutligen landat hos Wifey (Amira) och hennes goa familj så bestämde vi (jag) att boka bord med trerätters middag och show på Hits for you på lördagskvällen. Och det ångrar jag INTE! Fantastisk show! Sång, dans och massor av humor! Maten var okej och servitrisen måste varit ny på jobbet eftersom att hon återkommande glömde av vårat bord. Men i stora helheten var det en toppenkväll!

Efteråt stannade vi för den officiella Halloween-festen. Jag hade sminkat mig redan innan och satt alltså med detta under hela sittningen. Lite halvt pinsamt eftersom att jag trodde att hela kvällen skulle vara i Halloween-tema. Icke! De andra gästerna såg lite förskräckta ut när jag gick förbi, antagligen för att det såg så trovärdigt ut. Vilket jag hoppas och att det fick folk att tänka till en extra gång. Jag valde nämligen att se ut som ett kvinnofridsoffer kombinerat med en utstyrsel som är känd från HBO-serien The Handmaid’s Tale. Har ni inte sett den så gör det! Nu!

Efter föreställningen blev det dansgolv och karaoken öppnade. Jag, Amira och Ante stanna de kvar till stängning. Helt värt huvudvärken jag hade i söndags. Skönt att komma ut och lufta sig lite.

Jag och Marcin avslutade söndagen med hemmagjord pizza, Skumtomtedricka, alldeles för mycket godis och The Avenger’s: Age of Ultron i vårt Marvel-maraton.

Så idag är jag rätt nöjd med mig själv. Jag lyckades hämta båda barnen i hyfsat normal tid efter jobbet, som gick nästan utan tjafs (Lion ville såklart inte åka hem så jag fick bära ut honom till kapprummet), hann med bussen, kom hem vid halv sex, lagade mat, massor av prat med barnen om dagen, tandborstning och godnattsaga/sång. Sen var denna dagen slut.

Nu sover de här bredvid mig. De löste till och med sängplatstjafset själva! ❤ Eller ja, Lyra löste det genom att återigen ge med sig när Lion beter sig som en douche. Men det känns bra i mamma hjärtat att ligga och lyssna på deras andetag. Sova i sitt eget rum får de göra en annan natt 🌙

Girlpower!

Kort repris för de som följer mig på Facebook:

Liten incident på bussen i morse. Barnen gick sidledes bredvid bussen längst med hållplatsen och bussen i väntan på att den ska stanna precis med dörren framför dem. Inte långt, vi pratar max en meter. Inget tjafs eller knuffandes eller så, utan bara i sidled. Jag var precis bakom dem med uppmanade ord om att fortfarande vara försiktiga.

När vi kliver på och jag scannar busskortet, vräker sig chauffören över ”disken” och ska säga åt barnen att de måste stå stilla på hållplatsen när bussen rullar in. Lyra hör inte utan går vidare medans chauffören börjar ”hallå!?”, ropa efter henne. Jag säger åt Lyra att gå och sätta sig, vänder mig åt chauffören, en medelålders vit man och frågar ”Ja?”. Han mansplainar sedan åt mig hur jag ska hålla barnen i schack när vi ska åka buss.

Jag berättar att jag håller koll på mina barn men får inte prata klart innan han avbryter mig och berättar att han redan varit med om när två barn som knuffats och hamnat under bussen. Vilket jag kontrar med; ”att om du ser vart du kör och håller koll på din buss så tar jag hand om mina barn.”

Han blir skitgrinig och säger åt mig att vi ska kliva av! ”Ursäkta. Men ber du oss kliva av för att jag säger att du ska sköta ditt jobb så sköter jag mitt!?”
Gubben vet inte vad han ska ta sig till, blir ännu grinigare, gormar och säger ”jaha men då gör jag så här” , STÄNGER AV BUSSEN och lägger armarna i kors. Jag ler.

”Jaha, men då gör JAG såhär att jag ringer din chef”, tar fram telefonen och letar upp telefonnumret till kundtjänst. Frågar ”Och hur var ditt namn?”. Får svaret ”Det ska du fan i!” (Gubbgrinig till tusen. Jag är cool-lugn) Först då startar han upp bussen igen. ”Nä det är lugnt jag får fram den infon ändå” och går bak i bussen. Chauffören kör som en idiot hela vägen tills vi går av. Vid varje hållplats stannar han längre än nödvändigt, i väntan på att vi ska gå av. Jag får tag i kundtjänst och anmäler honom för dålig service och vårdslös körning.

Sorry lättkränkta mansbebis, du blev precis ägd av en brud!

Ja som texten beskriver ovanför vad jag med om en kort incident på morgonen idag. Har absolut ingen aning om vart detta lågaffektiva bemötande jag har kommer ifrån!? Detta är andra incidenten där jag blivit gormat rätt i ansiktet på som jag bara går ner i totalt, koncentrerat lugn. Däremot sliter jag håret av mig när jag tjafsar med Lion på morgonen om att vi måste göra oss (honom) i ordning för att hinna med bussen till skola, förskola, jobb! Han VÄGRAR gå till förskolan! Varje morgon vaknar han upp med orden ”Vill inte gå till förskolan”. Idag fick jag muta med att vi lämnar storasyster först på skolan och lämnar honom efter. Men detta är ingen muta jag alls kan göra de dagar jag jobbar på Coop! Och han blir ju så tvär! Så där kan det bli en del skäll och utbrott från mitt håll. Vi kom iväg, Lyra hann till skolan i tid och vid förskolan stod Marcin och hans yngsta och väntade på oss. Lion kastade sig i hans armar. Många pussar och kramar.

Kom iväg till gymmet (helt otroligt) idag. Orkade inte så många minuter på trappmaskinen, är rätt mör i benen sen innan, och lyfte lite tungt med benen på några maskiner innan jag gav upp. Inne i omklädningsrummet hade jag känt redan när jag kom, att någon sprayat med hårspray tidigare men när jag kom in efter träningen var det hel ny-besprutat och jag fick kasta mig på inhalatorn. En äldre kvinna som bytte om frågade lite försiktigt om jag var allergisk varpå jag svarar att jag har astma och tål inte kemikalier. Bruden som har besprutat sitt hår tillräckligt mycket för att utrota en hel nation, vänder sig om och utbrister att att vi kan prata med dem om det ”stör oss”. Kvinnan bakom mig säger något om att vi inte ska behöva göra det. Bruden kläcker ur sig att det inte finns något som säger att hon inte får använda hårspray. Jag pekar på en stor lapp som hänger en halv meter ifrån henne och ber henne tänkta själv. Hon snäser att minsann ”alla använder hårspray”. ”Nej” fortsätter jag ”inte alla”. Hon påpekar att då får vi gå någon annanstans då. Jag är redan halv ut genom dörren och frågar om hon menar att jag ska duscha utomhus då kanske? Hon var verkligen lika dum som hon såg ut. Blåst brud.

På vägen hem från gymmet kom jag på sånt jävla bra affärskoncept!

Eftersom många (män *host*) har svårt för det här med att; komma ihåg vad som ska handlas, skriva upp på listan när något är slut, byta toarulle, slänga soporna, tömma disken, byta blöja på barnen, komma ihåg födelsedagar, köpa presenter, möten, extrakläder på förskolan, ta reda på hur tvättmaskinen fungerar, vika tvätt, planera; middagar, familjeaktiviteter, släktresor. köpa in och laga mat, packa inför resor, läsa in och fylla på den gemensamma kalendern, hjälpa barnen med läxor, inbjudningar till kalas.. osv osv. Alltså jag kan fortsätta tills ögonen går i kors.

Och det är inte den respektives (kvinnans *host*) skyldighet att lära upp en vuxen människa dessa självklara saker som ingår i det gemensamma förhållandet. Så kan det finnas en tjänst där en utomstående, låt kalla det en ny typ av Livscoach, som lär upp allt detta! Mot betalning såklart. Alternativet är att skicka hem den respektive hem till sin mamma igen och lära sig allt från grunden därigenom!

Den utbrända projektledaren i förhållandet skulle kunna fylla i ett formulär om vad den respektive saknar för förmågor. Och sen utgår livcoachen därifrån. Som bonus +++ Så ska dessa förmågor inläras att göras utan;

  1. Sura miner
  2. Hot
  3. Tjat
  4. Tacksamhet (Personen är ingen hund, det ska inte behövas ges några belöningar!)
    Utan de ska helt enkelt inläras att göras som en del av det gemensamma förhållandet och bostaden. Ta-fucking-daaaaa!

Så den som har lust att hjälpa mig genomföra denna briljanta affärsidé är välkommen att skicka ett pm. Om ni vill börja smått rekommenderar jag att ni börjar följa ”Mansbebisar” på Instragram. Varje dag och inlägg ökar medvetenheten!

Skalla dagen! Peace